Fail 1: Igår var det så dags för dagen då jag återigen skulle få träffa min favorit Susanna för en lunch på stan. Planeringen hade kanske inte varit den mest noggranna men vi skulle i alla fall ses någonstans i stan för en lunch klockan 13:00. Eftersom Mr Right jobbade igår så drog jag mig inte särskilt länge i sängen utan gick upp i hyfsat god tid och lyckades därför med att ta en promenad hem till m&p innan det var dags för mig att åka in till stan.

När klockan var 12:16 gick jag till busshållplatsen men på vägen dit hör jag ljudet av en buss som närmar sig (detta är i alla fall vad jag tror) så jag springer på små klackar allt vad jag kan och då jag kommer fram till busshållplatsen möts jag av en annan kvinna som sprungit från andra hållet. Vi står båda två och kippar efter andan samtidigt som vi ser hur bussen försvinner runt hörnet. Bussen har alltså avgått innan utsatt tid som egentligen var 12:19. SUCK!

Nästa buss går enligt den digitala tavlan först om 30 minuter då torsdagen är röd dag och räknas som söndag. DUBBEL SUCK! Jag går argt tillbaka hem till m&p och berättar vad som hänt och mamma berättar att det inte tillhör ovanligheterna att bussarna går innan utsatt tid, vilket dom självklart inte får men men. Jag ringer och försöker få tag på Susanna och efter två försök skickar jag iväg ett sms och berättar vad som hänt. Efter en stund ringer Susanna upp mig och vi bestämmer efter lite dividerande att det blir lite väl sent att äta lunch efter klockan 14 och att vi istället ska ses på måndag.

Fail 2: Eftersom Mr Right jobbade även idag och jag varit ensam hemma sedan i onsdags vid 12:00 så bestämde jag mig idag för att vara den söta flickvännen som uppvaktar sin fästman på hans jobb. Sagt å gjort, jag åkte förbi den lokala ICA affären och köpte lite fikabröd plus en godispåse som Mr Right och hans kollega Micke skulle få dela på. Fikabrödet skulle lätt räcka till alla som jobbade. Nöjd med min lilla överraskningsidé satte jag mig i bilen och började köra mot Mr Right´s jobb då han plötsligt ringer och talar om att han stuckit från jobbet och nu alltså sitter i bilen på väg hem till mig.

Hela min överraskning gick alltså till spillo men jag antar att det är tanken som räknas... Någon som är sugen på fikabröd? ;)

Mr Right jobbar i helgen, både idag lördag och imorgon söndag. Innan i tisdags kändes det tråkigt att jag ensam skulle få vara hemma hela helgen, men sen vände det. Jag är VRÅÅÅL förkyld-allergisk och tjock i skallen så just nu kvittar det helt och hållet om jag har sällskap eller inte.

I tisdagskväll efter spinningen började det smyga sig inpå. Halsen gjorde lite små ont och på onsdagen då jag vaknade blev jag deppig. Jag anade att lederna gjorde ont och att kinderna kändes varma, detta i kombination med snörvel, nästäppa, rinnandes ögon och alla andra allergi- och förkylningssymtom gjorde att jag vräckte i mig c-vitamin, en zinktablett, en ipren och nässpray. Kände mig aningens bättre efter ett par timmar och lyckades genomföra arbetsdagen. Samma sak torsdags, packade ner allt som jag kunde tänkas behöva ha med mig för att överleva ett dygn borta och igårkväll när jag kom hem var jag stolt över att jag orkat med allt.

Imorse, för snart en timme sedan, då Mr Right pussade mig hej då och åkte till jobbet kändes det som jag var tillbaka på ruta ett. Jag vill inte hamna på ruta ett, jag har inte råd att vara sjuk. Okej att det är lördag och att jag har hela helgen på mig att snörvla och snyta och bara ligga nerbäddad om jag så vill, men jag vill så mycket annat. Jag har planerat att träffa Robban idag - vi har inte setts på evigheter så det vill jag verkligen VERKLIGEN ska bli av.

Nog snackat om eländet med att känna sig krasslig. Jag ska ta en dusch om en timme eller två och hoppas bli som en ny människa då och om inte, ja då drar jag täcket över huvudet för resten av den här dagen...

Hur kommer det sig att vi människor är så himla dåliga på att ge varandra feedback och kritik? Positiv som negativ? Varför vågar vi inte speak out så att säga? Igår på konferensen var detta precis vad vi fick göra. Vi fick i uppgift att ge varandra två minuters positiv feedback och det frågor som vi skulle ha i huvudet under feedbacken var; Vad jag tycker om hos dig, vad jag ser hos dig, vad jag skulle vilja se mer av och ett ord på vägen.

Min feedback var rörande fin och jag fick höra bland annat att jag besitter oerhörd stor social kompetens, att jag är som en limburk på jobbet, jag håller ihop gruppen, kollegorna och alltihopa. Vidare fick jag höra att jag kommer gå långt och att jag är som en c-vitaminbomb, det är svårt att inte le då man möter mig(?). Flera kollegor blev så känslosamma då det kom till "Se mer av" och "Ett ord på vägen", eftersom jag om ca en månad inte kommer finnas kvar på jobbet. En kollega grät nästan vilket i sin tur ledde till att jag nästan började gråta. Jag älskar mitt jobb och mina kollegor men jag vet och känner mig ännu säkrare för varje dag som går att jag, att vi, tagit rätt beslut.

Så var jag hemkommen, efter två ett intensivt dygn med kollegorna på Almåsa konferensanläggning.

Dygnet har bestått av en inspirationsföreläsning av mannen som skrivit boken "Jävla skitsystem" och handlade mest om andra sätt att se på saker och ting, det som för oss är helt självklart, som tex hur ett system fungerar, kanske inte alls är lika självklart för en annan. En kollega sa ett uttryck (ordspråk?) som jag anammande direkt - "Utan spaning ingen aning". Torsdagen handlade även mycket om intryck och framåt kvällen bjöds det på en fördrink innan den kommande svartmiddagen eller "blind daten" som en annan kollega uttryckte det. Samtidigt som vi stod och smuttade på våran fördrink så berättade kvällens värd lite om vad som skulle ske och när det väl var dags för middagen bytte vi byggnad och kom in till svartkrogens hall där vi fick hänga av oss allt vi inte ville riskera att glömma kvar inne i mörkret.

Restaurangen drivs av synskadadesriksförbund så all serveringspersonal, all underhållning och övrig personal (dock ej kocken) saknar syn vilket gjorde upplevelsen om möjligt ännu mer spännande. Mellan hallen och själva matsalen gick vi genom en upplevelsegång där vi fick känna oss fram på olika saker. Jag och en annan kollega höll ihop hela kvällen och vi hade redan innan pratat om upplevelsen, vad vi trodde, vilka farhågor vi såg osv men när vi cirka 2,5 timme senare lämnade svartkrogen och avnjöt en kopp kaffe på maten ute i ljuset (som då visserligen blivit rätt mörkt) så kändes i alla fall jag att detta skulle jag vilja låta Mr Right vara med om då det var en jätte häftig upplevelse :)

Så här stod det om våran kväll på svartkrogen på Facebook. Sidan tillhör värden och tillika trubaduren som underhöll oss hela kvällen.

Ps. jag fick i mig hela trerättersmiddagen, två glas vin och en mineralvatten utan att spilla en endaste gång - stolt! :)

Länk till svartkrogen som än så länge enbart finns på Almåsa konferensanläggning men som snart även kommer finnas mitt inne på Söder i Stockholm! http://almasakonferens.se/svartkrogen/

Åkte till Karlstad igår. I svinottan gick vi upp, Mr Right och jag. Fixade det sista och en stund efter klockan åtta kom våran gemensamma vän Daniel. Då packade vi in nio flyttkartonger i bilarna och körde mot Karlstad.

Tanken var att vi skulle komma fram till Karlstad, bära upp alla flyttkartongerna och sedan åka på en bilutställning där Mr Right´s bror och pappa skulle ställa ut sina två bilar. Då vi kom fram hade vi precis mötts av lite lätt duggregn så bilutställnings-suget infann sig aldrig. Istället bar vi upp alla flyttkartonger och började montera köksbordet som vi köpt på IKEA då senast vi var i Karlstad.

När bordet var monterat så fortsatte vi hem till svärföräldrarna och presenterade Daniel för min svärmor som var hemma med Milou och sedan var det dags för Daniel och Milou att återförenas. Senast dom sågs var Milou bara en mini-me, men nu, snart 9 månader gammal har han lämnat det "värsta" valpstadiet och istället blivit en unghund :) När vi både klappat, pussat, kramat och lekt med Milou så tog jag och Mr Right med Daniel på en Karlstad sightseeing innan det var dags för svärföräldrarna att tända grillen. Kvällen tillbringades tillsammans med svärföräldrarna och Milou som var mysigare än på mycket mycket länge.

Det var riktigt tungt att åka tillbaka till Stockholm idag med vetskapen om att vi inte får träffa våran lilla älsklings Milou förrän flytten går den 26 maj. Men men... nu börjar nedräkningen!

Idag är det 9 arbetsdagar kvar tills jag har två veckors semester. Egentligen är det mer dagar kvar än 9 men då jag kommer vara borta på bland annat en kursgård 2 arbetsdagar nästa vecka och sitta i intervjuer i ytterligare 2 dagar så försvinner det tid och dagar rätt snabbt. Om 9 arbetsdagar så har jag två hela veckors semester som jag ska tillbringa i Karlstad med att packa upp allt i nya lägenheten. Men jag ska även till nya jobbet och skolas in ;)

L ä n g t a r ! :)

Vårat, mitt och Mr Right´s liv, börjar bli mer och mer flyttredo. Allt vi väntar på nu är att få flytta. Att få packa upp och att få komma i ordning. Just nu lever vi i ett flyttkartong-kaos. Vart vi än blickar så står en eller flera flyttkartonger där. Saknar vi en extra kaffekopp, så är en nedpackad i någon flyttkartong märkt KÖK. Saknar vi en tröja, så finns den i en sopsäck någonstans i något rum.

Tre veckor kvar till flytt. 26 maj går 9 kubiks släpet från Stockholm till Karlstad och vi är snart redo. Inte helt ännu, för det finns fortfarande en del att packa ner, rensa bort och slå in. Men snart så. Släpet är till och med bokat.

Vilken konstig vecka denna vecka har varit och är. Eftersom vi var lediga både måndag och tisdag så förstod jag inte i igår att jag skulle gå till jobbet, då det kändes som söndag. Men vi tar allt i rätt ordning.

I fredags hämtade mamma upp mig utanför jobbet i sällskap av mormor och morfar (m&m). Vi åkte direkt hem till lägenheten och medan jag skramlade fram något som i alla fall skulle kunna likna kaffekoppar ur skåpen så började mormor öppna det ena fönstret i vardagsrummet. Orsaken till besöket var dels att jag skulle få bjuda på en kopp kaffe och mina hemgjorda chokladbollar men även att mormor och jag tillsammans skulle laga persiennerna i vardagsrummet. När kaffet var uppdrucket och chokladbollarna ätna så satte vi igång. Första fönstret gick galant - (vilken persienn-expert mormor är!) så vi fortsatte med nästa och vips så hade vi fixat så gott som varenda persienn i hela lägenheten. Fräscht!

När allt var fixat så fick jag chansen att visa mormor min och Mr Right´s blivande lägenhet på iPaden och mormor verkade tycka att lägenheten var fin. Kvällen gick sedan i lugnets tecken och på lördagen vaknade Mr Right och jag i svinottan då Mr Right var tvungen att arbeta och jag lovat att köra honom till jobbet. 07:05 satt jag trött men vaken i m&p´s kök och läste DN och efter en stund vaknade mamma och vi åt frukost tillsammans. Förmiddagen tillbringades sedan med att åka och slänga sopor på SRV-stationen och väl hemma igen tog mamma och jag en promenad innan det var dags för lunch.

Mr Right skulle bli inofficiellt avtackad av sina kollegor efter jobbet så jag hade lovat att hämta honom på kvällen och m&p hade bokat bord på Oyster bar och då tyckte jag att det var synd att en av dom skulle vara tvungen att köra, varpå jag bestämde att jag både skulle köra dom till restaurangen och hämta dom när dom önskade. Sagt å gjort, eftermiddagen slappade jag och mamma till en Arne Dahl-film och sen var det dags för m&p att dressa om inför kvällens middag. När jag kört in och lämnat m&p utanför restaurangen återvände jag hemåt och hann inte mycket mer än att få i mig några tuggor mat och se första frågan i "Smartare än en 5:e klassare" innan mobilen pep till och det var dags för mig att vända om in till stan och hämta m&p.

På tillbaka vägen, hemåt, bestämdes det att jag skulle följa med m&p hem och vänta där på att Mr Right skulle höra av sig. Vid 23-tiden åkte jag åter in till stan och hämtade Mr Right och en kvinnlig kollega som vi körde hem.

Söndagen sniglade sig fram och Mr Right och jag bestämde oss för att åka till Bauhaus och Hornbach för att titta på någonting, vad som helst, för att få tiden att gå. Orsaken till rastlösheten och tristessen berodde nog delvis, eller i rätt hög utsträckning på att vi på måndagen skulle åka till Bilia Haga Norra och hämta nya bilen! På söndageftermiddag kom Daniel förbi och hjälpte oss bygga upp våran nya lägenhet i ett 3D-program som vi har på MacBooken och tillslut blev det äntligen måndag och det var dags att åka och hämta nya bilen.

Klockan 10:00 var det bestämt att vi skulle möta säljaren på Bilia men eftersom vi var osäkra på köerna så kom vi dit redan 09:30. Vi möttes direkt av säljaren och fick följa med ner till leveranshallen där våran bil inte syntes till. När alla formaliteter var avklarade och vi fått en "Lycka till med nya bilen" -påse innehållandes en söt blomma så gick vi mot alla nya parkerade bilar och säljaren frågade om jag kunde tänka mig att hjälpa till att täcka av bilen. Då förstod jag att våran bil stod inslagen i ett skynke och jag hjälpte jättegärna till att klä av bilen sitt rekondtäcke. När bilens alla finesser var visade och vi inte hade några fler frågor påbörjade vi resan hem och väl hemma parkerade vi Skruttis då vi ansåg att det var onödigt att åka runt i en varsin bil, och fortsatte sedan hem till m&p med några vaniljbullar för att över en fika visa upp den nya familjemedlemmen.

När bilen var både visad och provsutten så fortsatte vi hem och började bära ner flyttkartonger, sopsäckar fulla med diverse lakarn, kläder m.m och då bilen var så pass full att något mer inte fick plats så satte vi av mot Karlstad och nya lägenheten.

Jag vet inte hur många gånger Mr Right och Daniel sagt åt mig att ge upp min HTC Desire och köpa mig en iPhone 4S. Och visst, stunder som denna, då telefonen strejkar, kan till och med jag som annars är HTC-frälst tycka att en ny mobil av annat märke vore bra. Men innerst inne vet jag att jag inte behöver någon annan telefon än min lilla fina vita HTC. Den har varit min bästa vän sedan vintern 2010 och det vore väl bra dåligt om telefonen inte skulle hålla ett par år till?

Felen som börjat smyga sig på är att telefonen tappar täckningen/nätet. Häromdagen försökte mamma ringa mig men lyckades inte komma fram varpå hon ringde till Mr Right som gav telefonen till mig. När jag sedan pratat klart med mamma så tittade jag till min telefon och såg då att den hade "Begränsad tjänst". Andra irriterande fel är att varken min vänner Eric eller Susanna tycks få mina sms som jag skickar. På 5:e försöket får jag i bästa fall ett svar. Imorse la dessutom touchen av vilket är en total katastrof då telefonen bara har TOUCH!

Men jag ska inte klaga... Jag älskar min vita HTC Desire.

Jag är förstörd. Jag vaknar i nio fall av tio alltid långt innan tillåten vakna-på-helgerna.tiden. Fördelen med det är att jag hinner se två-tre avsnitt av SVT´s serie "Djursjukhuset" och ta en dusch innan Mr Right hinner vakna.

Idag är stora packa-dagen. Resten av köket ska packas ner liksom sängkläder, kläder och annat som vi inte behöver använda innan flytten. Dessutom tänker vi försöka köra bort matsalsbordet till mamma och pappa och börja stuva om alla syrrans saker som befinner sig där för att så småningom kunna köra dit syrrans gigantiska soffa.

Det är mycket på gång nu men det känns skönt att det äntligen händer något! :)

Igår var dagen då den första personen som var intresserad av lägenheten skulle komma och titta och 20:20 klev en trevlig tjej i sällskap av sin mamma in genom dörren till vårat hem. Trots att jag vet att det råder stor bostadsbrist i Stockholm så slog jag direkt på säljegenskaperna och for runt som ett yrväder i lägenheten. Öppnade kökslådor, visade städskåpet, berättade att vi minsann har "En 160 cm säng i sovrummet men att man LÄTT får plats med en 180 cm säng då vi till och med haft ett skrivbord bredvid sängen".

Vidare ut till vardagsrummet där jag sålde in balkongen med sitt läge (oförskämt bra läge på balkongen med sol från typ 10:00 på förmiddagen fram tills dess att solen går ner sent på kvällen) och visade att man får plats med en gigantisk soffa (om så önskar) OCH ett matbord i vardagsrummet. Påtalade vikten av att låta dom fina fondtapeterna förbli intakta osv osv. 58 minuter senare hade jag lyckats få andrahandsuthyrnings kontraktet påskrivet och kände mig mer än nöjd.

NU kan vi börja fokusera på att packa ner vårat bohag då tjejen som tittade på lägenheten igår förhoppningsvis flyttar in redan 1 juni.

Hur är detta möjligt? Hur kan allt rusa på så snabbt? Jag har nog inte riktigt förstått det än.

Helt plötsligt var tjänsten jag sökte min. Jag har således fått en tjänst i Värmland! Känslorna började bubbla inom mig direkt. Massa positivt men även lite nyfikenhet blandat med nervositet. Jag har trots allt bott 27 år i en och samma stad, i ett och samma län och allt jag känner till, finns här. Nu ska jag flytta 30 mil bort till en annan del av Sverige.

Inte nog med att jag ska börja på ett nytt jobb så ska jag lämna en (två) lägenhet(er) där jag med åren gjort mig hemmastadd. Jag har själv rollat dom äckliga nikotindrabbade väggarna vita, jag har själv inrett lägenheten och lagat min egna mat. Jag har klarat mig 100% själv. Visserligen är det snart 2 år sedan jag blev tillsammans med Mr Right men vi har bara bott och levt som sambos sedan augusti 2011, så detta känns ändå nytt och spännande!

Min andra tanke då jag fick jobbet var "Vart ska vi bo?" men denna tanke visade sig lösa sig snabbare än någon av oss hade kunnat ana. I onsdags förra veckan var Mr Right och tittade på en lägenhet i Karlstad och bara ett par dagar senare skrev vi båda två under kontraktet. Så nu väntar packning av allt vi äger, flyttstädning, flytt och uppackning. Dessutom måste massa praktiskt ske. Uppsägning av diverse tjänster samtidigt som nya ska tecknas. Det är kort sagt hur mycket som helst på gång redan nu och flytten går inte än på ett par månader...

Är det inte meningen att påsken ska vara en lång helg för vila och uppfräschning? Att man ska vara ledig torsdag till tisdag och känna sig utvilad då man tisdag morgon går till jobbet? För mig var det precis tvärtom. Jag kände mig om möjligt ännu tröttare imorse än vad jag gjorde då jag gick hem på Skärtorsdagen.

Påsken har bestått av massa umgänge med släkten. På Skärtorsdagen umgicks Mr Right och jag med våran vän Daniel och på Lång fredagen åt vi middag med familjen på kvällen. Lördagen började tidigt hemma hos mamma och pappa med att förbereda allt inför eftermiddagens släktkalas. På schemat stod pajbakning (heter det bakning då man gör pajer?). Det blev inget mindre än tre stycken kebabpajer som fick följa med hem till mig och Mr Right.

Väl hemma fixade Mr Right och jag det sista innan släkten och familjen tittade förbi vid fyra. Släktkalaset blev väldigt lyckat. Ingen förutom familjen hade sett lägenheten innan så vi hade en liten visning innan vi började äta kebabpajen. Till efterrätt bjöds det på marängsviss och kaffe. Jag fick två jättefina presenter. Av min kusin och hennes sambo fick jag kokboken "Mera halv åtta hos mig" och av moster och morbror fick jag fyra stycken jättefina soppskålar, som gjorda för att använda i kombination med kokboken :)

När gästerna gått flera timmar senare så tittade Daniel förbi för att äta upp resterna från kalaset :)

Söndagen tillbringades i lugn och ro. Jag återställde lägenheten från lördagens släktkalas och framåt eftermiddagen blev det dags för helgens sista släktträff, hos mormor och morfar. När måndagen, som också var ledig, kom orkade vi ingenting mer och tog det väldigt lugnt.

Bild lånad från Google.se

Det kan inte vara dags redan, det är alldeles för tidigt!

Redan innan vi åkte till London så kände jag en klump i halsen, näsan var totalt igentäppt och ögonen sved. Jag trodde helt enkelt att jag åkt på en annorlunda form av förkylning. Cirka två dagar senare förstod jag bättre - symtomen visade sig enbart då jag var- eller varit utomhus. Allergi. Pollenallergi!

Jag är (så vitt jag vet) allergisk mot gräs, gråbo och björkpollen. Gräset som ligger på backen nu är snarare gul-brunt än en vacker växande gräsmatta så gräs kan det inte vara som jag känner av. Detsamma gäller gråbo, som växer i gräsmattan. Då återstår björk men de björkar som finns runt omkring mig ser ut som nakna taniga träd utan tillstymmelse till knoppar eller blad  (ändå påstår pollenkoll.se (bra sida för alla allergiker!) att det är låga halter av björk ute?!). Så då undrar jag, vad har tillkommit i allergiväg? Vad MER är jag allergisk mot?

Det finns bara en sak att göra. Det är dags för mig att åka till närmaste apotekt och börja grossa upp näsdroppar, allergitabletter, ögondroppar, inhalatorer m.m. Dessutom tänker jag i år inte ge upp då min husläkare som tidigare år beviljat mig allergisprutan nekar mig. Jag tänker tjata och vara om möjligt ÄNNU MERA ihärdig.

Bilderna är lånade från Pollenkoll.se

Igår trodde jag att vi skulle bli av med alla våra TV-kanaler förutom SVT1, SVT2, TV4 och finska kanalen då detta stått som ett hot i trapphuset (Bostadsbolaget vi hyr av har sagt upp sitt avtal med Comhem) men tydligen funderar fortfarande samtliga TV-kanaler varpå jag och Mr Right tänker se "Svenska miljonärer" som har nypremiär ikväll. Varför ska vi då titta på detta skitprogram? Jo för att Tony´s pappa ska vara med!

Det ska bli sjukt kul att se hur han framstår i programmet... :)

Efter tre dagars ledighet tog det emot att gå upp tidigt och dessutom börja första arbetsdagen med att åka kommunalt in till stan för ett möte med projektet som jag är med i. Det positiva med första arbetsdagen var att det var en torsdag och att jag hade varit smart och tagit hem jobbmobilen då jag lämnade jobbet på fredagen.

Det negativa var att jag litande blint på det som stod i jobbmobilens kalender och åkte till Söder. Jag var ute i god tid så 08:30 kliver jag in, slår mig till ro och är nöjd med att vara ute 30 minuter innan avsatt tid. När klockan är 08:40 så börjar jag känna att något inte står helt rätt till, ingen av dom andra deltagarna som i vanliga fall brukar komma hyfsat tidigt hade kommit. Jag gick ut till tjejen i receptionen och efter 10 minuter inser jag att mötet som jag trodde skulle vara på Söder egentligen är vid Globen. Sagt å gjort jag fick stressa på höga klackar till tunnelbanan vid Medborgarplatsen och väl framme vid Gullmarsplan så fick jag gå-springa till kontoret vid Globen och jag kom in och satte mig runt mötesbordet PRICK 09:00. Check!

Igår efter att jag hämtat upp Mr Right på jobbet så åkte vi en sväng till Farsta Centrum för att bland annat växla pengar. Vi bestämde oss för att växla in 3000 kr till pund då det känns smidigast att använda kontanter när vi ska köpa bland annat tre dagars kort till t-banan och en massa inträden. Dessutom känns det bättre att ha med sig för mycket kontanter än att känna sig låst till att inte kunna göra precis vad vi vill under de fyra dagarna som vi kommer vara i London.

Efter att pengarna var växlade tog vi en snabbfika på Espresso house och då slog det mig att Farsta Centrum omvandlats från ett fräscht och omtyckt centrum till ett daghem för pundare. I var och varannat hörn stod det en alkis och grälade med sin alkis polare och ordningsvakter och polis cirkulerade titt som tätt runt i centrumet för att hålla allt under kontroll. Efter fikat fortsatte vi runt i ett par butiker tills Mr Right hittade det han var på jakt efter, ett par skjortor och två t-shirts. Sen blev det dags att leta födelsedagspresent till pappa som fyller år idag.

När vi var klara med allt och var på väg tillbaka till bilen så ville Mr Right stanna till på Systembolaget för att köpa med sig ett par öl till kvällens middag men döm om våran förvåning när Systembolaget var flyttat från platsen där det tidigare låg. Ingen skylt med "Vi finns numera..." syntes men eftersom det som sagt var överhängande med pundare i Farsta Centrum så behövde vi bara följa alla de systemkassar som folk gick runt med för att hitta oss till den nya, undangömda platsen. Förmodligen har Systembolaget fått flytta längst ner i källaren, längst in, av just den orsaken som jag tidigare nämnt, pundarna.

Igår kväll var mamma och pappa bjudna på fest i Segeltorp och eftersom jag fortfarande kör min egna lilla detox och eftersom jag och Mr Right inte hade något bättre för oss så var jag deras chafför för kvällen. Jag kom i säng någon gång vid halv två och vaknade inte förän nio imorse. Skönt!

Inte nog med att jag fick förmånen att se TopGear live i Globen gratis, igår kväll fick jag även förmånen att gå på Patrik Sjöbergs föreläsning "Det du inte såg". Även den, gratis. Föreläsningen var både lärorik och spännande. Får du chansen att gå på Patrik Sjöbergs föreläsning - gör det! Du kommer inte ångra dig.

TopGear. Bra på TV, inte lika bra live. Jag kan förstå att grabbarna i TopGear känner att dom måste vara lika roliga live som dom är på TV, att stunten och showen måste hålla TopGear-nivå men jag är ledsen att säga att jag hade inte velat betala mer än max någon hundring för att se gårdagens show.

Vissa delar i uppvisningen var bättre, andra betydligt mycket sämre och kanske var det därför som Globen var snudd på halvtom? Att folk liksom inte trodde på idéen? Jaja nog med klagomål från min sida. Showen var gratis och vi hade just dom timmarna, inget bättre för oss :)

För ungefär 1,5 månad sedan fick jag erbjudandet genom personalföreningen på jobbet att köpa biljetter till TopGear live i Globen. Personalföreningen hade fått tag i ett flertal exklusiva biljetter på dom allra bästa platserna, men smakar det så kostar det och jag tyckte inte det var värt pengarna.

Igår mitt på dagen kom ett mail från Daniel. Han hade fått nys om att TopGear live inte sålt ut fullt till lördagens föreställning och att man därför gav bort fribiljetter. Trevligt, mycket trevligt! Sagt å gjort. Daniel gick in och reggade två biljetter, jag och Mr Right gjorde detsamma och vips så stod det klart att vi tre plus en vän till Daniel och en kollega till Mr Right skulle gå och se TopGear live i Globen! :)

Idag klockan 13:00 kan vi tidigast hämta ut biljetterna och föreställningen börjar klockan 16:00. Som det stora TopGear fan jag är ska det bli sjuuukt kul att få se grabbarna live.

Bild lånad från TopGear live

Helgen i Karlstad. Idag har jag tillbringat förmiddagen fram till efter lunch i Huddinge och imorgon ska jag till Söder.

Jag kan säga att det ska bli fruuuktansvärt skönt att "bara" få vara hemma i helgen. Inget fläng, bara lugn och ro. Jag ska försöka förflytta mig så lite som möjligt. Har bara två "att göra"-sysslor som jag skulle vilja hinna med. Det ena är att besöka Plantagen och köpa lite jord så att jag kan så mina körsbärstomater som jag hoppas ska ta sig och det andra är att åka hem till mamma och pappa för att låna deras skrivare och skriva ut biljetterna till London. Det är trots allt bara två veckor kvar! Tjoho :)

Måndag och det är en vecka sedan jag bloggade. Dåliga jag, fast jag har haft annat för mig. Annat. Viktigare. Och livet är fullt av prioriteringar.

Helgen har spenderats i Karlstad, delvis med syster yster. I fredags efter jobbet slappade vi hos Mr Right´s bror tillsammans med deras gemensamma vän K. Vi slötittade lite på SVT 1´s program "På minuten (eller minuten?)" och diskuterade hur man bäst gör appar. Vi tog med oss Milou dit och han stormtrivdes! :)

På lördagen vaknade jag rätt tidigt. Har haft svårt att sova på sistone. Efter frukosten bestämde jag och syrran att vi skulle ses vid halv tolv och tiden dit gick fort. Jag och Mr Right tog Skruttis in till stan och mötte upp syrran hemma hos henne innan vi begav oss av ut på stan. Efter lite fönstershopping så började det kurra i magen så vi gick till lunchstället Vero där jag och syrran åt en varsin ceasarsallad och Mr Right fick en jättegod fisk- och skaldjurssoppa.

När lunchen var avklarad fortsatte vi ut i lördagsvimmlet och mötte upp Mr Right´s bror. Jag och syrran fick lite egen tid och Mr Right och brorsan fick sin tid. Jag och syrran sprang in i lite olika affärer och på Carlings fann vi båda två jeansleggings som vi köpte. Efter ytterligare några timmar tyckte vi alla att det var dags för en fikapause och vi satte oss på Wayne´s coffee. Jag som har tagit på mig ett godis-och-socker-m.m-löfte beställde in en latte med hasselnötsmak. Ingenting annat. Men jag blev bra suktad av syrrans gigantiska kaka och Mr Right´s brors chokladboll.

Kvällen tillbringades med en bastu följt av middag och soffmys framför Melodifestival finalen. Loreen vann inte helt otippat mot Danny och ingen var gladare än jag då Loreen varit min favorit sedan första deltävlingen :)

Söndagen var dagen då vi skulle åka hem till Stockholm igen men innan dess tog vi en tripp hem till Mr Right´s moster och ingifta morbror tillsammans med Mr Right´s föräldrar. Där bjöds det på våfflor och kaffe - gott! Hemresan kändes inte lika jobbig som den annars kan göra och halvvägs, i Lindesberg, stannade vi och handlade på en "dollar store". Butiken var lite som ÖB fast bättre saker och framför allt, om möjligt, ännu bättre priser!

Måndag och en händelserik helg avlöser sig med en om möjligt lika händelserik vecka.

Måndagar innebär att jag jobbar sent. Sent som i halv sju. Måndagar är inte direkt veckans favoritdag då måndagar ofta innebär att jag fått massa att göra. Massor av mail att besvara. Massor av fakturor. Massor av uppgifter, problem, att lösa. Det är i och för sig kul, men på måndagar är jag, trots att jag precis varit ledig, alltid ofantligt trött och då känns halv sju sent och jobbigt.

Idag sprang tiden iväg i högen av fakturor och obesvarade mail. Jag hann med en lunch och två fikastunder, en på morgonen och en på eftermiddagen. I vanliga fall har vi även en fikastund på kvällen då vi jobbar sent men den lyckades jag glömma bort i allt arbete. Det gjorde inte så mycket att jag missade fikat för helt plötsligt visade klockan att det var dags för mig att bege mig av hem och här ligger jag nu, på rygg i soffan med Macen i mitt knä. Mr Right spelar sitt senaste i raden köpta playstationspel "Need for Speed - The Run".

Sedan lördagen den 4 februari har jag infört en lördagstradition - att först titta på melodifestivalens deltävling och sedan byta till TV4 där en Bondfilm visas!

I deltävling 1 tävlade sångerskan Loreen med en låt som jag tror kan ha chans att vinna inte bara melodifestivalen utan alltihopa även internationellt. Sedan dess har vi (jag, Mr Right och Mr Right´s familj) sett deltävling 2 och deltävling 3 missade jag och Mr Right då vi istället var på 25 års fest hos min kusin och hennes kille. Ikväll, om ett par timmar drar deltävling 4 igång. Spännande!

Bilder lånade från Svt.se