Enought is enought!

Fredag och idag är det på pricken en vecka sedan jag började må dåligt och så småningom (läs; måndag) blev sängliggandes med feber, Niagarafall snor, migränhuvudvärk (säkert orsakad av allt snor som låg som bomull runt min hjärna) och ont-i-halsen-och-resten-av-kroppen symtom.

Illa? Japp. Självömkan? Oh yes! Jag har självömkat som bara den och det bästa av allt, ingen har tyckt synd om mig och varför borde dom? Jag åkte på influensan som alla andra MEN nu räcker det. Nu har jag fått nog. Ingen mer självömkan. Inget mer Niagarafall snor, knappt någon huvudvärk (första dagen denna vecka som jag orkade starta Spotify och njuta av min nya favoritlåt LMFAO - Party Rock Anthem) och värken i kroppen är så gott som borta. Jag misstänker att den lilla värk jag känner beror på att jag mer eller mindre knappt rört på mig de senaste fem dagarna utan mest legat i sängen och sovit.

Så gissa om jag blev glad då Mr Right för snart en timme sedan ringde och beordrade mig att A) Ta mig upp ur sängen B) Ta en dusch, fräscha till mig och ta på mig något "snyggt". För jag ska för andra gången den här veckan få komma utanför lägenhetens väggar och handla något gott att äta till kvällen. Och känner jag mig så här bra idag så ser det hoppfullt ut inför morgondagens släktkalaset och jag lovar att hålla mig på behörigt avstånd :)