I vilken ände ska man börja?

I vilken ände ska man egentligen börja då man ska gifta sig? Finns det något rätt och fel? Ska man leta efter (och bestämma) kyrka, innan man börjar titta på brudklänning? Eller är det okej att först titta på brudklänning, sedan brudbuketten, skorna och smyckena och allra allra sist bestämma sig för vart man vill gifta sig?

Jag och Mr Right har inte bestämt oss för om vi ska gifta oss i Karlstad eller Stockholm men i lördags tittade vi på en tänkbar kyrka. Det är Domkyrkan i Karlstad. En vit, maffig kyrka mitt i centrum som utvändigt gav mig en bra känsla. En känsla av "Här skulle jag kunna tänka mig att säga ja". Vi gick inte in i kyrkan men av det jag kunde se genom google.se så verkar kyrkan väldigt fin. 

I helgen fortsätter letandet efter den perfekta kyrkan, men denna gång i Stockholm :)

Varför just "The runaway bride"?

Då Mr Right som jag kommer kalla min fästman här i bloggen såg namnet på bloggen sa han direkt med orolig men skämtsam röst "Du tänker inte rymma ifrån mig va?". Nej självklart har jag inga sådana planer nu då jag äntligen hittat rätt. Nu då jag äntligen känner att jag hittat mannen som jag vill spendera resten av mitt liv med.

Däremot tänker jag här i bloggen berätta om allt från hur det är att planera ett bröllop med en fästman som bor 30 mil bort, kampen att komma i form (inte bara till bröllopet) och ändra sina vanor. Jag tänkte delge er allt från träning, mat till vardagliga saker och resor. Dock kommer det vara mest fokus på kärlek och som sagt... allt som kretsar kring ett bröllop.

Välkommen!

Hur allt började!

Det var en av de varmaste sommardagarna i juli 2010 och jag hade bestämt mig för att åka till Svensk Bilprovning i Sätra. Inte för att besiktiga bilen, utan för att träffa han som bara cirka fyra veckor senare skulle komma att visa sig vara Mr Right.

Men vi tar det från början. Allt började drygt åtta månader innan. Mr Right satt framför sin dator hemma och sökte på internet efter en av Svensk Bilprovnings absolut största skandaler, då dom kraschade en bekant till mig´s Ferrari F40. Google.se gav då Mr Right en länk till den då ganska så privata och anrika bilsajten Autolife.se och då Mr Right som bäst var i fullfärd och läsa om den kraschade F40:in så dök en bild av mig upp ute i högra sidan. Jag antar att det var bilden som först fångade Mr Rights intresse och jag antar att det är som talesättet säger "En bild säger mer än tusen ord".

Jag vet inte om Mr Right tog mod till sig samma dag eller dagen efter men jag som då inte var särskilt aktiv anhängare av communityt Facebook loggade in ett par veckor senare så låg där ett mail, från Mr Right. Detta mail har tyvärr dock försvunnit men jag fann ett mail där jag skrev något i stil med "Känner vi varandra?" varpå Mr Right svarade såhär:

Hej Anna. Vi känner inte varandra än.
Ser att du är bil intresserad :)
Mvh Robert

Det mailet var början till inte bara dagar utan även veckor och månader av prat via datorn och då främst i mailform. Vi pratade om allt och inget men eftersom vi höll kontakten genom mail så gick det stundvis lång tid mellan svaren. Det näst sista mailet som jag hittade var daterat någon gång i början av februari 2010 och sedan hördes vi inte av förän jag i slutet av juni 2010 såg att Mr Right hade skrivit "Stockholm" som sin status på Facebook. Det visade sig att Mr Right skulle till Stockholm och jobba över helgen och han undrade om jag inte ville titta förbi och i alla fall säga hej. Just den helgen hade jag annat för mig, men redan helgen därpå kom han tillbaka till Stockholm och då sågs vi.