Vardagsromantik.

I veckan gav Mr Right (som den sanna romantiker han är) mig en bukett med vita tulpaner och idag då jag kom hem från Karlstad så hade tulpanerna börjat slå ut. En bukett tulpaner fräschar upp varje hem och vardagsromantik är den absolut bästa romantiken, då den sker spontant och utan massa tvång.

Imorgon är det Alla hjärtans dag och jag tycker att det finns flera andra, bättre dagar att uppvakta och visa sin kärlek till sin käresta än den 14 februari. Det jag egentligen har emot Alla hjärtans dag är först och främst att det känns som ett tvång att man måste vara extra söt eller visa sin kärlek på just en utsatt dag i kalendern istället för att vara söt då man själv vill och känner för det. Vidare tycker jag att Alla hjärtans dag blivit en dag som butikerna utnyttjar maximalt. Om det inte är röda rosor så är det gelehjärtan eller chokladaskar. Eller tavlor med hjärtan, eller bakelser eller söta nallebjörnar.

Är den som inte uppvaktar sin partner på Alla hjärtans dag, en dålig pojk- eller flickvän? Är han eller hon oromantisk och tråkig som inte tar tillfället och dagen i akt att köpa något och uppvakta? Eller är det fler som jag, som Mr Right, som inser att det finns 364 andra dagar på året att vara romantisk och visa sin kärlek på?