Sömnproblem.

Jag gillar inte att svära men det har rent ut sagt varit ett helvete (det är som fullkorn va?) att dels somna och sedan försöka sova bra, de senaste dagarna. Sedan i söndagskväll har jag sovit inte bara dåligt, utan jag har även haft svårt att somna. Jag har krupit till sängs vid 22-tiden och ändå har jag som längst legat vaken till långt efter 01. Det är INTE okej.

Visst, jag är en nattmänniska och jag klarar mig gott och väl på 4-5 timmars sömn på en natt, även om det nite är att rekommendera, men att ligga vaken, helt avslappnad och inte kunna somna in är jobbigt. Det är inga särskilda tankar som går igenom mitt huvud när jag väl ligger där, i sängen, men jag antar att jag precis som så många andra tillslut kommer in i tankar så som "Nu måste jag sova", vilket bara gör det hela ännu svårare. En lösning som jag kommit på är att starta TVn och sätta att den ska stänga av sig efter 60 minuter. Sen gäller det bara att hitta ett så uttråkande tv-program som möjligt så att jag somnar.

En annan jobbig sak med de senaste nätterna är att jag varje morgon har vaknat av olika mardrömmar. Drömmarna kan jag i efterhand inte återberätta och tur är kanske det, men varje natt har det varit en ny mardröm. Utan att veta vad mardrömmarna kan bero på eller varför jag har så svårt att sova så skulle jag våga mig på en enkel gissning. Jag är fortfarande van vid att somna bredvid Mr Right. Att vakna bredvid Mr Right och att ha en 160 cm säng helt själv känns tomt. Jag hoppas att det inte dröjer allt för länge tills vi sover ihop igen! :) 


Bild lånad från Google.se, designad av Jeff Thomas