Som ett brev på posten.

När man minst anar det slår det till. Det okända, främmande och ibland skrämmande. Ibland kommer det smygande, ibland krypande och ibland kommer det farande med en väldans fart. Oavsett vad så kommer det. Det handlar bara om det kommer förr eller senare.

För min del kom det igår. Som ett brev på posten. Tur jag har världens bästa och finaste fästman. Tur att han är som en klippa till havs. Stilla, bastant och säker, trots att det ibland stormar runt honom. Den här gången är stormen jag, i alla fall sedan igår. Det känns som jag just nu upplever min andra känslotornado, hittills i mitt liv. Ena sekunden känner jag mig okej, för att i nästa låta alla tankar och känslor ta överhand. Jag grät en skvätt igår och hade det inte varit för Mr Right så tror jag inte att jag skulle fått sova dom timmar som jag ändå lyckades sova något sådär bra. 

Tack Mr Right, älskling, för att du alltid är så underbar och okomplicerad. För att du vänder tårar till skratt och för att du finns vid min sida, om inte alltid rent fysiskt så bara ett telefonsamtal bort. Utan dig vore jag halv ♥

Puss 

Skriv en kommentar